Emanuel Karlsten: Vilken källa ska vi lita på?

Publicerad: 18 feb. 2020
Källkritik, emanuel karlsten,

Informationsöverflöd – vad händer med samhället när informationen blir oändlig? I tre texter skriver Emanuel Karlsten om hur ett nytt informationsöverflöde förändrar samhället. Tidigare om Medieskiftet och Relationsdjupet. Idag om Källkritiken.

Aldrig tidigare har vi haft tillgång till så mycket information som idag. Men framför allt: Aldrig tidigare har vi haft sådana problem med att hitta rätt information. Det är nytt, eftersom det tidigare funnits en väldigt tydlig struktur och hierarki kring vem det är som berättar sanning och fakta. Universitet, medier och böcker som passerat trovärdiga förlag – allt har varit tydliga filter för information som vi litat på.

Men nu, när informationen kommer från vem som helst, uppstår ett filterproblem. Vilken källa ska vi lita på?

Människan är en kognitiv latmask

I den här världen har människan utvecklat olika försvarsmekanismer. Forskaren Jesper Strömbäck menar att människan blivit en kognitiv latmask. Eftersom vi omöjligen kan processa all information, så väljer vi – den lata människan – det som är närmast. Det vill säga den information som "känns" rätt.

Och när vi känner oss upplysta sluter vi oss dessutom från annan information, även när annan fakta presenteras för oss.

Det här är farligt eftersom det öppnar för helt nya aktörer att vinna stor makt. För de vi numera lyssnar mest till är de vi har en relation till.

Alltså, informationsöverflödet har lett till ett medieskifte, där traditionella medier förlorar sitt monopol. Det har öppnat upp för nya medieaktörer att bygga relationsdjup.

Och med ett relationsdjup kan dessa nya aktörer leda oss kognitiva latmaskar till den sanning som känns rätt.

Här skapas plötsligt en grogrund för populister och demagoger att göra politiska erövringar, vilket är exakt vad vi har sett i Brasilien, Italien – och för all del Sverige. I Sverige har både enskilda aktörer och politiska partier skapat plattform, räckvidd och tangentbordssoldater genom att identifiera folks magkänslor – och bygga sin politik på den.

Självförsvar mot osanningar

Så hur motverkar vi det här? I sin forskning konstaterar Jesper Strömbäck att "ju större valfrihet det finns desto mer selektiva måste människor vara. Desto mer selektiva människor måste vara, desto större betydelse får deras individuella intressen, motivation och förmågor".

Det senare är viktigt, eftersom det är där vi kan bygga upp ett självförsvar. Ju bättre förmågor vi har att förstå våra egna beteenden och vad som är falskt och sant, desto bättre chans har vi att inte ryckas med i att sprida osann information.

Det innebär ett enormt ansvar för samhället att utbilda källkritiska medborgare. Inte bara som kan identifiera sina egna svagheter, utan också fostrar oss till att reflexmässigt efterfråga och undersöka källor innan vi tror eller delar vidare något.

Men det kanske allra största problemet är hur etablerade aktörer står bredvid och tittar, pekar och klagar, istället för att själva blanda sig i och bygga relationsdjup.

Vi har en ny värld, med nya förutsättningar.

Är du med på att göra den bättre?

Tidigare inlägg

Emanuel Karlsten: "Det råder en allmän förvirring över traditionella mediers roll"

Emanuel Karlsten: "Digitala medier arbetar inte på bredden, utan på djupet"

Livesändning

Om Emanuel Karlsten
Emanuel Karlsten är krönikör hos Göteborgsposten och Breakit, programledare i Sveriges radio P1 och driver Sveriges största podd om medier, “Mediepodden”. Han har blivit utsedd till en av framtidens 99 mäktigaste i Sverige, en av Västsveriges 100 mäktigaste och en av Sveriges mest inflytelserika journalister på Twitter enligt Twitterbarometern. Och vi är oerhört glada att just Emanuel gästar oss på Bredband2.