Artikel 11 och 13 – är ni slutet på vår internetsaga?

Publicerat: 18 juni, 2018
Kategori: ,
Uppskattad lästid: 2 minuter
Artikel 13 nya copyrightdirektiv

Om två dagar, den 20 juni, kommer EU-parlamentet fatta beslut om nya copyright-direktiv. Direktiv som syftar till att skydda upphovsrätten, men som kan komma att förändra den demokratiska spelplanen på internet. Exempelvis kan användargenererat innehåll försvinna online om de föreslagna reglerna omvandlas till lagar.

Här kommer användarna i kläm, och risken är att de nya direktiven kommer leda till överdriven censur av webbinnehållet. Utåt sett må det låta som en vacker saga. Att EU kommer ridandes på sin vita springare med syfte att rädda kreatörerna från det onda. Men riktigt så är det inte. Så låt oss bena ut varför.

Enligt artikel 13 ska ”leverantörer av informationssamhällets tjänster som lagrar och ger allmänheten tillgång till stora mängder verk eller andra alster som laddats upp av deras användare, i samarbete med rättsinnehavare, vidta åtgärder för att säkerställa tillämpningen av avtal som ingåtts med rättsinnehavare för användning av deras verk eller andra alster eller för att hindra tillgång via deras tjänster till verk eller andra alster som identifierats av rättsinnehavare genom samarbete med tjänsteleverantörerna.”

Detta innebär i hårda drag att internetplattformar måste filtrera allt innehåll som publiceras av användare, vilket kan betraktas som en överdriven begränsning av yttrandefrihet. Dessutom kan plattformar som tillåter uppladdning av material (såsom Google, YouTube och Facebook) tvingas implementera algoritmer som per automatik raderar material som laddas upp utan rättighetsinnehavarnas tillstånd. Problemet? Att även användargenererat innehåll som memes, covers, remixer, satir och annan parodi automatiskt kan komma att raderas.

Jim Killock, chef för brittiska Open Rights Group och en av kritikerna till artikel 13, förklarar problematiken för BBC enligt följande:

”Article 13 will create a ’Robo-copyright’ regime, where machines zap anything they identify as breaking copyright rules, despite legal bans on laws that require ’general monitoring’ of users to protect their privacy. Unfortunately, while machines can spot duplicate uploads of Beyonce songs, they can’t spot parodies, understand memes that use copyright images, or make any kind of cultural judgement about what creative people are doing. We see this all too often on YouTube already.”

EU kan strypa det fria informationsflödet

Artikel 13 står dock inte ensam om att kritiseras. Artikel 11 välkomnas inte heller med hurrarop. Direktivet skulle innebära att en ny ”länkskatt” införs där den som vill länka till upphovsrättsskyddat material såsom tidningsartiklar kan behöva betala utgivaren för att erhålla licens. Resultatet? Att många länkar blir olagliga att både kopiera och skriva.

De större mediehusen kommer inte enbart gömma sig bakom betalväggar, utan göra sig än mer osynliga då de får färre webbplatsbesökare till följd av färre länkar. Istället banar de nya direktiven väg för alternativa nyhetssidor och bloggar som nödvändigtvis inte ingår i länkskattsystemet. Hej fejkade nyheter. Adjöss fria informationssamhället.

Det offentliga rummet har blivit en plats för debatt, kritik och att uppmärksamma människor om centrala händelser. Att kunna länka till artiklar, nyhetsinslag och material kan därför betraktas som en fundamental rättighet i ett demokratiskt samhälle.

Vi värnar om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet och vill därför behålla internet som det bör vara utformat – fritt och alldeles underbart. Vill du det också?

#ensakidag – om länkskatt och censurmaskin

Lyssna och lär när Joakim Jardenberg pratar om betydelsen av ett fritt och öppet internet. Och hur nära vi är att ta sönder det.

PS. Du får lov att dela detta. Helt gratis dessutom.

Dela med dina vänner

Välj din webmail