Så källgranskar du på nätet

Publicerat: 23 mars, 2018
Kategori:
Uppskattad lästid: 5 minuter
Så källgranskar du på nätet

Vad är sant eller falskt? Fakta eller rykte? Vi har gått från att insupa information från tryckta konstanta verk och statiska medier till ett innehåll som är potentiellt föränderligt. Internet betraktas som ett ledande medium för kunskapsinhämtning, nyhetsförmedling och opinionsbildning. Journalistikens traditionella makthavarroll som granskare går mot pensionsåldern, vilket gör att all information samlas på en jämlik nivå – det värdefulla och skräpet, sida vid sida. 

Dagens medielandskap förutsätter att varje individ tar sitt ansvar och intar rollen som sin egen kontrollant, sin egen granskare. Eftersom det inte finns någon auktoritet som kan bedöma vad som är trovärdigt eller opålitligt blir man på så vis utlämnad åt sig själv och sitt omdöme i sökandet efter information på internet. Så hur går man tillväga för att kritiskt granska en nyhetsartikel och bild? Vi har sammanställt en guide för hur du kan undersöka huruvida saker och ting på nätet är sant eller falskt.

Så källgranskar du en nyhetsartikel

Ponera att en svensk nyhetssida har publicerat en artikel om världens första måsvarg. Hur kan du kontrollera huruvida artikeln är sann eller falsk?

Illustration av en nyhetsartikel
  1. Läs hela artikeln och bilda dig en uppfattning om vad den vill förmedla. Refererar artikelförfattaren till någon annan källa? Vilka källor länkar den till? Som ovanstående bild visar hänvisar MåsMagasinet till ”Elefantnyheterna”. Vi kan dock inte utgå från att Elefantnyheterna är ursprungskällan. Ett tecken på att den ursprungliga artikeln troligtvis inte är publicerad av en svensk tidning beror på att den skildrar att en mås har korsats med en varg i Storbritannien.
  2. Klicka in på den länkade källan – i det här fallet Elefantnyheterna – för att vidare undersöka var påståendet kommer från. I Elefantnyheternas artikel hänvisar man exempelvis till en annan källa som kallas för “Badger News”. För att ta reda på om det är ursprungskällan bör du klicka vidare till den namngivna källan.
Illustrationer av påhittade nyhetsartikel
  1. Är detta originalartikeln? Tecken på att det är originalartikeln är oftast flerfaldigt. Är det originalartikeln brukar det finnas så kallade direktcitat: det vill säga en person som säger någonting direkt till tidningen. I ovanstående artikel antyder man att man har pratat med en person vid namn Clark Kent. Huruvida detta gör artikeln trovärdig är ännu oklart.
  2. Därför bör du söka på Google om det finns någon som heter Clark Kent och som arbetar med mås- och vargkorsning. Finns det en person som gör det blir artikeln mer trovärdig. (OBS! Det behöver nödvändigtvis inte vara ett bevis på att det är sanningsenligt. Det finns en chans att man har hittat på att man har intervjuat honom). I det här fallet visar Google att det inte finns någon som heter Clark Kent och som arbetar med mås- och vargkorsning. Detta minskar artikelns trovärdighet rejält. 
Illustrationer av påhittad nyhetsartikel
  1. Det finns även fler tecken som bevisar huruvida en artikel eller nyhetssida är trovärdig eller ej. Utger man någon som har skrivit artikeln? Det ökar trovärdigheten till viss mån. Som ovanstående bild skildrar är Sea Gull personen bakom artikeln. Dock är bilden som är i direkt anslutning till namnet på ett anonymt ansikte, vilket minskar dess trovärdighet rejält. 
  2. För säkerhetsskull kan du klicka vidare/söka på namnet på sidan och undersöka vad det finns för information om artikelns författare. I det här fallet finns det ingen information om personen som skrivit artikeln, vilket gör sidan mindre trovärdig. 

Tips

Andra frågor du kan ställa dig för att undersöka artikelns trovärdighet är:

  • Är ursprungsartikeln skriven nu eller för längesen? 
  • Kolla på andra artiklar på samma sajt. Verkar de trovärdiga eller skumma? Finns det en tydlig politisk agenda? Är det artiklar med konspirationsteorier?
  • Har andra medier skrivit om samma sak? Du kan söka på uppgifter som platser och namn. Är det en stor händelse som rubricerats bör andra nyhetsförmedlare anammat nyheten och skapat egna artiklar.
  • Kolla i menyn om det finns en “Om oss”-sida. Finns det en tydlig text om vad det är för sida och vilka som ligger bakom den? Finns det bilder, namn och text?
  • Kolla datum! Artiklar och dylikt som florerar på sociala medier kan vara flera år gamla. Kolla när de är skrivna. Är de aktuella? Stora Facebook-sidor kan dela gamla artiklar och framhäva dem som något aktuellt. Datummärkning på artikeln hittar du oftast nedanför rubriken.

Så källgranskar du en bild

Det är ytterst viktigt att söka efter bilder och dess ursprungliga källa. Har bilden publicerats tidigare och på andra platser på nätet? Är bilden manipulerad? Här får du några tips på hur du går tillväga för att källgranska bilder.

Illustration av en måsvarg
  1. Sök på bilden på Google för att ta reda på hur många gånger bilden har publicerats. Detta gör du enklast i webbläsaren Chrome genom att högerklicka på bilden och klicka på ”Sök på Google efter bild”.
  2. Du kan även gå in på Google Images, klicka på den lilla kameran och ladda upp en egen bild att söka efter. Alternativt kan du skriva in bildens webbadress i sökfältet och klicka på ”Sök med bild”. När du använder denna bildsöksfunktion får du fram de webbsidor bilden har publicerats på. På så sätt kan du ta reda på om en bild egentligen föreställer någonting annat än vad den sägs föreställa. Exempelvis kan en bild på en måsvarg egentligen vara en manipulerad bild från två olika bilder, där ena föreställer en fiskmås och andra en varg. 
Illustration av mås och varg
  1. När har bilden först publicerats på nätet? TinEye kan du sortera bilder från äldst till nyast, men visar enbart när tjänsten först upptäckte bilderna och inte när de först laddades upp. På Google Images kan du däremot visa bilder som lagts upp inom ett visst tidsspann. Under sökfältet kan du välja ”sökverktyg” och sedan klicka på ”tid”. På så sätt kan du sortera om du vill se vad som publicerades under gårdagen eller mellan specifika årtal. Kanske har dagens nyhetsartikel hämtat en bild från fem år tillbaka och satt in den i ett annat sammanhang. Exempelvis kan en bild på en måsvarg egentligen vara en manipulerad bild från två olika bilder.
  2. Överkurs! Om du vill grotta ner dig ännu mer i din bildgranskning kan du besöka FotoForensics. Verktyget är bra för dig som vill undersöka om en bild är modifierad. Ladda upp bilden på sidan och leta efter delar av bilden som har annan kvalitet än andra delar av bilden. Har den det är det ofta bevis på att bilden har modifierats. Varje gång en bild sparas blir kvaliteten på bilden något sämre. Dock inte i den utsträckning att vi kan se det med blotta ögat. Därför är FotoForensics en bra hjälpreda att använda.

Källgranska smart

Guide för källkritik på nätet

Det finns givetvis ett flertal tillvägagångssätt för att källgranska en artikel, och inget av sätten är hundraprocentigt. Vi måste bara lära oss att navigera i det böljande virtuella havet likt vi fick lära oss att navigera i sakregistret på en tryckt bok. För internet är som ett oöverskådligt hav. Den som vågar ge sig ut riskerar att simma vilse, fastna i sjögräs och luras av det som flyter på ytan. Men för den som vågar ge sig ut lite djupare i det virtuella havet kan det finnas skatter att hämta.

För dig som vill läsa mer:

Viralgranskaren

Skolverket

Internetstiftelsen i Sverige

Mediekompass

UR Skola

Dela med dina vänner

Välj din webmail