Elza Dunkels: ”30 år kvar tills vi är där vi fullt accepterat digitaliseringen”

Publicerat: 28 augusti, 2019
Kategori:
Uppskattad lästid: 3 minuter
Elza Dunkels, foto: Gitta Wilén. Forskar på digital generation.

Världen digitaliseras i rasande fart, vilket innebär nya möjligheter från en mängd olika perspektiv. Men hur påverkar utvecklingen av internet de barn som växer upp i en ny digital generation? Det är något som Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, har forskat på.

– Jag uppskattar att vi har åtminstone 30 år kvar tills vi är där vi fullt accepterat digitaliseringen och hur den påverkar barn, säger hon.

Skärmtid är ett begrepp som får mer utrymme i den offentliga debatten. För många är det ett negativt betingat begrepp som används i sammanhang där skärmtiden ska begränsas eller helt stoppas. Det är något som Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, ställer sig tveksam till. För henne är begreppet skärmtid inget negativt, snarare aningen förvirrat.

– Det finns inget som tyder på att mycket skärmtid är negativt, det är ett så brett begrepp att det är oanvändbart, säger Dunkels.

Istället för att fokusera på tiden framför en skärm borde fokus ligga på vilka aktiviteter som utförs, menar hon.

– Utifrån min vy på forskningshorisonten är det aktiviteten som är en avgörande faktor, snarare än tiden. Det är vanligt att vuxna fokuserar på tiden, vilket sannolikt hänger ihop med samhällsdebatten och påståenden kring att det är farligt.

Stillasittande ökar

Ett vanligt argument inom skärmtidsdebatten är att barn rör sig mindre och blir stillasittande, vilket Dunkels tydligt menar inte är bra. Enligt en rapport från Centrum för Idrottsforskning (CIF) nådde 22 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna i skolålder läkarkårens rekommendation om fysisk aktivitet. Rekommendationen motsvarar 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning. I det ingår allt från att leka på rasten och cykla till skolan till att tävlingsidrotta på fritiden. Men skärmtid är inte synonymt med stillasittande, det går bra att få både och, menar Dunkels.

– Det handlar om sunda aktiviteter. De barn som är internetvana klarar sig generellt bättre på nätet än de barn som har väldigt lite vana. Vana internetanvändare är bättre på att undvika risker och om det skulle hända något har de lättare att slå larm. Här behöver barn stöd från vuxna för att lära sig gränser och få förståelse, säger hon.

Fotografi av den digitala generationen med ett barn som tittar och pekar på en iPad.

Många som får barn i dag är själva uppvuxna som en del av internetgenerationen. Tror du att det påverkar hur dagens barn blir digitala?

– Det är inte säkert att det påverkar, det beror på varje förälders erfarenhet och syn. Det finns föräldrar i dag som inte har någon större erfarenhet själva. Många föräldrar till yngre barn är väldigt negativa till skärmtid, jag ser en viss skillnad också i de frågor jag får från till exempel journalister. I dag får jag många frågor kring ”Hur ska man förkorta skärmtiden?”, då utgår man ifrån att det är negativt, säger Dunkels.

Än är internet i sin linda

Internet slog på allvar igenom i Sverige på mitten av 1990-talet, även om det kan kännas avlägset är internet än så länge i sin linda. Den forskning som genomförs på området är omdebatterad, mycket på grund av att människor för in emotionella argument i debatten, menar Elza Dunkels. Hon pekar på att det dröjer länge innan vi accepterar den digitala revolutionen.

– Vi vet från historien att varje gång ny teknik har introducerats har det uppstått känslomässiga reaktioner som inte är rationella. Sedan övergår det i en mer rimlig diskussion där fördelar och nackdelar jämförs. När det kommer till skärmar har vi inte kommit till det stadiet än. Jag uppskattar att vi har åtminstone 30 år kvar tills vi är där. Vi kommer en dag i framtiden se tillbaka och tänka ”Vad höll de på med egentligen?”, säger hon.

Dela med dina vänner

Välj din webmail